KEF Blade – HiFi som den ska var, recension del 2 av 2

KEF Blade – HiFi som den ska vara

KEF blade vita

En utförlig recencion av KEF Blade – del 2 av 2.

Ofta när man lyssnar på en riktigt bra högtalare så blir det lite som att öppna ett fönster. Man lyssnar till en verklighet, men man lyssnar bara på en del av verkligheten. Med KEF Blade öppnas fler fönster upp och mycket större bild än vad jag hittills trodde var möjligt målas upp. Jag lyssnar inte längre på en högtalare, utan till ett levande band.
Det som förvånade mig mest, inledningsvis, var basen. Golvare i den här prisklassen ska spela bra och KEF Blade är något alldeles extra. Rummet som jag riggade KEF Blade i är helt obehandlat.  Tur nog är det uppemot fyra meter högt i tak och med en stor öppning till ett anknytande rum.

 

KEF Blade har en bas med en otrolig potential. Kraft i massor samtidigt som den har kontroll och  rapphet. Den är sömlös när den fyller rummet. Imponerande! KEF Blade har kanske inte den mest detaljerade basen som jag har upplevt, i alla fall inte i förhållande till pengarna, men det är den bästa basen jag har hört från ett par fronthögtalare. Märkligt nog så är det ändå inte här som Kef Blade har lyckats bäst.

 

Kef Blade närbildKEF Blade har ett enda ensamt uni-q elementet. KEF säger att det är unikt och det är precis vad det är. En skapelse med två element i ett. Jag efterfrågar opera men jag får en kammarorkester. En monsterinspelning. När musiken drar igång så tror jag inte mina öron. Högtalaren spelar inte bara upp musiken, den gestaltar n orkester framför mina öron. Varje instrument låter som att det spelas från en separat högtalarkon. När sången tar kraft så blir man bara mållös, vibrationerna i rösterna spelas upp.  Detta under tiden som samtliga instrument verkar ha en helt egen högtalarkon att råda över.  Det är svårt att greppa att allt kommer från ett och samma, lilla element. Jag trodde aldrig, någonsin, att det gick att återge så mycket information från en enda högtalare.

 

Uni_Q_CutawaySka man vara kritisk så finns det ett litet gap mellan bas och mellanregister. KEF Blade kanske är lite väl basig. Effektslukande. Men för att KEF Blade ska komma till sin rätta krävs ett bra och stort rum. Frågan är då om jag verkligen kan framföra denna kritik egentligen? Jag tror nog inte det. Det som återstår är en eventuell liten söm mellan mellanregister och bas, i en ljudbild som i övrigt är så sömlös och otroligt återgivande att… Ja, där var vi igen. Orden räcker inte till. Uni-q måste upplevas. Men om jag ändå ska sammanfatta Kef’s flaggskepp i ord så finns bara ett somens kommer i närheten av att ge den rättvisa. Magi.

 

AV Emil & Ida Karolina Söder

 

En reaktion på “KEF Blade – HiFi som den ska var, recension del 2 av 2

  1. Pingback: KEF R700 recenseras

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>